Jag är författare till boken: Arbetsorganisation i praktiken: En kritisk introduktion till arbetsorganisationsteori.

Boken, som kom ut 2009, används som kurslitteratur vid ett flertal universitet och högskolor i Sverige. Första upplagan om 1500 har sålt slut. Boken behandlar en rad olika teorier om arbetsorganisation och dess praktiska konsekvenser både för anställda och organisation.

Ordningen är i stort sett kronologisk: Taylors Scientific Management och fordismen utvecklades runt förra sekelskiftet (kap. 2), den byråkratiska organisationen (kap. 3) främst beskriven av sociologen Max Weber vid samma tid. Därefter följer utvecklingen av den sociotekniska skolan med början på 1940-talet i Storbritannien (kap. 4). Under samma tidsperiod startade den kombinerade amerikansk-japanska framväxten av kvalitetsrörelsen (kap. 5) och processorganisering (kap. 6), främst i form av lean production. Från mitten av förra seklet började organisationsforskare mer och mer intressera sig för förändring, lärande och kunskap (kap. 7). Under framför allt 1990-talet växte det intresset kraftigt i omfattning i form av lärande organisationer och knowledge management. I det avslutande kapitel 8 förs en diskussion om den ökade pressen i arbetslivet från 1990-talet och hur förändrade arbetsorganisationer har medverkat till det. I kapitlet diskuteras även orsaker till varför organisationer använder de arbetsorganisationsmodeller som är populära idag.

Tillsammans med Susanne Fransson, docent i juridik, skriver jag för närvarande på en bok om anställdas möjligheter att framföra kritik om förhållanden på sina arbetsplatser. Vi hoppas att boken kommer att publiceras under 2012. Boken bygger bland annat på 89 intervjuer med anställda inom utbildnings- samt hälso- och sjukvårdssektorn. Att säga ifrån när man tycker något är fel är en väsentlig del av yttrandefrihet. I engelskan används begreppet whistleblowing när anställda avslöjar illegala, omoraliska eller illegitima förhållanden i organisationen och meddelar det till personer eller organisationer som har möjlighet att påverka. Anställda som framför kritik om förhållanden på sina arbetsplatser möts ofta av negativa reaktioner från chefer. Dessa chefer agerar ofta utifrån en traditionell auktoritär, hierarkisk syn på organisationer där chefer tar beslut och där anställda enbart förväntas följa fattade beslut. Ifrågasättanden och kritik ses i den här traditionen som olydnad och illojalitet. Det finns emellertid också chefer som efterfrågar och välkomnar saklig kritik från anställda. De ser kritiken som en nödvändig komponent i en öppen och fri diskussion som i slutändan leder till bra beslut för verksamheten. I denna demokratiska tradition är yttrandefrihet, jämlikhet och en fri debatt grundläggande värden. Dess två traditioner har därmed diametralt olika sätt att se på organisation, kommunikation, chefers och anställdas roller.

Min avhandling, som lades fram 2006, har titeln: Förändringskompetens på industrigolvet: Kontinuerligt förändringsarbete i gränslandet mellan lean production och socioteknisk arbetsorganisation.

I avhandlingen används handlingsutrymme i arbetet och förståelse av arbetssituationen för att förstå utveckling av kompetens. Med begreppet förändringskompetens menas att själv eller som grupp ha kompetens att förändra arbetsplatsen.